Leta i den här bloggen

tisdag 24 mars 2020

My Way Or The Highway!


Envisheten inre styrka. Min vän min räddare kalla det vad ni vill. Jag går i mot alla mina instinkter. Jag vänder upp och ner på allt. Så djävla envis och hyperfokuserad. Ett mål en riktning. En kamp jag inte längre behöver utkämpa själv jag är inte ensam. Ingen lek inga mer spel! Dags att släpa greppet dags att släppa in och släppa ut. Dags tillåta någon att kliva över alla mina gränser, principer.  Allt som ständigt fåt mig att lämna allt och alla. Mottot är krossat my way or the highway är över. Jag är inte längre ensam i min kamp att överleva.


Tystnaden!


Den olidliga Tystnaden! tomt hus ingen hemma. Ingen som skrattar ingen som ler. Ingen som retar små bråkar eller busar. Så olidligt tyst och tomt. Har aldrig någonsin känt mig ensam. En ny känsla så skrämmande och verklig. En känsla jag aldrig trodde jag skulle känna. Så stark så smärtsam. Har aldrig någon sin bett någon att stanna. Ord jag aldrig uttalat eller använt. Att höra mig utrycka dom orden skrämmer mig. Räd vilsen i en helt ny känsla jag inte vill känna.

RIght now!

What the hell !

Who is that staring at me Blood red eyes a soulless smile so familiar!! So twisted and tormented I see the fear, the scars, the smell of dec...

I am what i am!