Leta i den här bloggen

fredag 19 juni 2020

Jag borde ha lärt mig!


Jag borde ha lärt mig!

Men här siter jag stirrande skakande 

en kropp som skriker efter mer. 

Med blödande ögon händer som skakar

 ett begär så starkt så skrämmande.

Kan inte hindra eller styra det som gror och växer under ytan.

Så skrämmande så mörkt så ensamt och tomt. 

This is hell!



Det äter det gnager det förtär. Ett sår som aldrig läker en mardröm som aldrig tar slut. jag kan inte fly jag kan inte stanna. Ingen utväg ingen lösning. Får ingen ro kan inte stanna upp får ingen villa ingen återhämtning. Inget hjälper finns ingen lösning det växer det skenar. blir bara mer och mer ogräset sprider sig som en löpeld som ett elakt artat virus tar det över allt. Så hjälp lös så förvirrad så ensam.  jag står på mina sönder skrapade knän jag gråter jag skriker. Men ingen ser ingen hör eller förstår. Jag går sönder mer och mer finns snart inget kvar bara ett tomt känslokallt skal. Förtvinade muskler ingen fysik ingen kondition. En vandrande död en zombi. Inget liv ingen glädje inget hop. Ett liv utan mening utan framtid så svag och vilsen. Det äter det gnager vill bara att allt ska vara över. Behöver återhämtning behöver villa behöver lugn och trygghet. Jag behöver ett fungerande liv. This is hell!

RIght now!

What the hell !

Who is that staring at me Blood red eyes a soulless smile so familiar!! So twisted and tormented I see the fear, the scars, the smell of dec...

I am what i am!