Det svåraste är att acceptera inse och förstå. Hur stor skada denna resa har påverkat. Hur den har brutit ner förintat den jag en gång var. Att öppna ögonen och se det tomma skall den själs lösa figuren. En reflektion en spegelbild. Så tom så skrämmande och överväldigad. Så vilsen förvirrad. Den jag ser är inte jag. Jag ser en gammal sliten och dyster gestalt så tom och grå. Inga färger ingen värme. En glädjelös livlös en gestalt en levande död. Utan energi tömd på allt så tom och orkeslös. Så vilsen förvirrad så räd för framtiden. Måste försöka acceptera allt! Ta in allt bearbeta anpassa. mina dagar mitt liv efter denna förödande resa. Inse att jag inte längre kan springa runt och dansa i regnet jaga fjärilar. Vara en virvelvind en orkan. Stormen är över batteriet är tömt bränslet är slut. Det kommer aldrig fyllas aldrig bli helt eller fullt igen. Jag måste lära mig leva efter helt nya spelregler anpassa min vardag. En balans gång mellan ork och villa. Hur accepterar man hur förstår man hur går man vidare. Hur släpper man bilden av sig själv den man var den som aldrig stannade upp. Full av ork, energi ett yrväder utan stop. Till den vandrande döda! En energi lösa person utan ork så tom tömd på allt. Ingen ork ingen energi ett tomt skal. Jag vill bara veta, försöka att förstå. Att drömmen är krossad! Hur accepterar man hur förstår man att inget någonsin kommer att bli som för.
Look behind my autistic problematic Then maybe you will see the real me !!
Leta i den här bloggen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
RIght now!
What the hell !
Who is that staring at me Blood red eyes a soulless smile so familiar!! So twisted and tormented I see the fear, the scars, the smell of dec...
I am what i am!
-
Mitt liv mina vall! Jag rensar jag vår städar. Allt ska bort allt ska ut. En ny start ett nytt liv. Så ta det ni har kvar. För här finns...
-
Jag kan inte förklara! Allt jag set allt jag hört Alla upplevelser alla känslor all ångest all rädsla Det finns inga ord inga bilder som k...
-
Nätet växer jag fastnar mer och mer. Jag trasslar mig allt djupare ner. Jag går över all gränser pressar mig mer och mer. Men desto mer ...
-
Smäll efter smäll! Det stannar aldrig upp! Det tar aldrig slut. Det slår mig från alla håll på en och samma gång Jag kan inte anda...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar