THE VIRUS!

Vandrar runt utan mål utan framtid! Ser världen utan för stanna upp. Se skrämda rädda människor. Undvikande tomma kalla blickar. Gator så lugna och fridfulla en underbar tystnad. är som hela världen sakta stannat upp tagit paus. En vårflod som slår hårt brutalt ingen skonas ingen går säker. En värld som slår tillback en domino effekt en kedjereaktion. Finns inget skydd ingenstans att fly! En värld i lågor ett brinnande inferno. En osynlig och dödlig fiende ett virus som inte går att stoppa. The Walking dead blev till slut en verklighet. 

Blickar ! What the fuck is wrong whit me?

Psykologen stirrar jag känner hennes blickar. Jag ser hur hon tänker jag ser hur det snurrar. Små ler för mig själv tänker välkommen in! Du öppnade ventilen du gläntade på dörren. Så nu kommer orden alla minne alla tankar allt som far runt i min överaktiva hjärna. Allt på en och samma gång. Det finns inget stop inget slut. Kan inte hindra det inte styra det. Blir som en sval våg av ord ångest, känslor rädsla. förtvivlan och uppgivenhet. Ingen rödtråd ingen ordning fullständig KAOS! Det stutsar det far det skenar åt alla håll och kanter. Första stopet! En kort paus en isande tystnad. FÅR DU FLASHBACKS WHAT! Sen hör man orden PTSD. Näääääääääää inte nu igen! Hur lyckas min stora käft konstant trassla till det. Har varit en kaos artad resa genom livet. Har antagligen fåt alla diagnoser man kan få. Snacka om att man blir vilsen i pannkakan. Sista besöket på huset som gud glömde. Hyperaktiv sönder stressad kan inte vara stilla kan inte sita stil. Domen en parodi en tragedi utan like vet inte om jag ska skratta eller gråta. I don't like the drugs but the drugs like me! Så då var man helt plötsligt drog påverkat. Jag en NARKOMAN! Vem fan behöver droger för att fara runt som en hyperaktiv kanin på amfetamin. Åter hämtning får villa! Speedad och hyperactiv. Chokar psykologen. Det där med impuls kontroll. Here we go again! Hör orden bipolär skakar på huvudet en ny. Söka leta information jakten efter den eviga frågan! Jag måste sluta jaga svar efter något som är så uppenbart och tydligt. Men så djävla svårt att släppa greppet om. Jag har jagat och sökt svar hela mitt liv. Ett evigt sökandet, letande  efter något jag aldrig haft en saknat en tomhet. Damn fuck this shit complex trauma,bipolar And Autism That's me the real me! Dags att sluta söka och börja leva!

The psychologist stares I see how she studies and observes me. I feel her stare I see how she thinks. I smile to myself and think welcome in. Welcome to the madness step straight in! You opened the lid to pandora's box. Here come all the emotions at once. Everything that goes around in my overactive brain. There is no stop no end!. I cant stop it, I can not control it! It becomes like a hurricane of words and emotions Anxiety, fear, anger, frustration and despair. No red thread no order complete CHAOS! It bounces in all directions at once. First stop! A short pause and icy silence. Do you get flashbacks? WHAT! Then I hear the words PTSD. Noooooooooooooooo! Not again! How do I constantly manage to mess everything up. This has been a chaotic journey through life. Probably got all the diagnoses you can get. Talk about rubbing salt in my wounds! Last visit to the house that god forgot. Hyperactive supper stressed could not be stil unable to sit. Judgment a parody a tragedy, I don't know if i should laugh or cry. i don't like the drugs the drugs like me! All of a sudden I'm a drug addict and high as hell. What I AM ADDICTED! It begins again misunderstood and judged in advance. Who the hell needs drugs To roam around like a hyperactive rabbit on amphetamines. Recovery must rest! Spiked and hyperactive. Shock the psychologist again. No impulse control. Here we go again! I hear the words bipolar I shake my head a new one. I have to stop chasing answers for something that is so obvious and clear. But it's so damn hard to let go. I have been hunting and searching for answers all my life. An eternal search, looking for an answer to why I never felt safe or secure The feeling that something was missing. Damn fuck this shit complex trauma bipolar. And Autism That's me the real me! Time to stop searching and start living!

Dead Man's Letter!

Det svåraste är att acceptera inse och förstå. Hur stor skada denna resa har påverkat. Hur den har brutit ner förintat den jag en gång var. Att öppna ögonen och se det tomma skall den själs lösa figuren. En reflektion en spegelbild. Så tom så skrämmande och överväldigad. Så vilsen förvirrad. Den jag ser är inte jag. Jag ser en gammal sliten och dyster gestalt så tom och grå. Inga färger ingen värme. En glädjelös livlös en gestalt en levande död. Utan energi tömd på allt så tom och orkeslös. Så vilsen förvirrad så räd för framtiden. Måste försöka acceptera allt! Ta in allt bearbeta anpassa. mina dagar mitt liv efter denna förödande resa. Inse att jag inte längre kan springa runt och dansa i regnet jaga fjärilar. Vara en virvelvind en orkan. Stormen är över batteriet är tömt bränslet är slut. Det kommer aldrig fyllas aldrig bli helt eller fullt igen. Jag måste lära mig leva efter helt nya spelregler anpassa min vardag. En balans gång mellan ork och villa. Hur accepterar man hur förstår man hur går man vidare. Hur släpper man bilden av sig själv den man var den som aldrig stannade upp. Full av ork, energi ett yrväder utan stop. Till den vandrande döda! En energi lösa person utan ork så tom tömd på allt. Ingen ork ingen energi ett tomt skal. Jag vill bara veta, försöka att förstå. Att drömmen är krossad!  Hur accepterar man hur förstår man att inget någonsin kommer att bli som för.