Psykologen stirrar jag känner hennes blickar. Jag ser hur hon tänker jag ser hur det snurrar. Små ler för mig själv tänker välkommen in! Du öppnade ventilen du gläntade på dörren. Så nu kommer orden alla minne alla tankar allt som far runt i min överaktiva hjärna. Allt på en och samma gång. Det finns inget stop inget slut. Kan inte hindra det inte styra det. Blir som en sval våg av ord ångest, känslor rädsla. förtvivlan och uppgivenhet. Ingen rödtråd ingen ordning fullständig KAOS! Det stutsar det far det skenar åt alla håll och kanter. Första stopet! En kort paus en isande tystnad. FÅR DU FLASHBACKS WHAT! Sen hör man orden PTSD. Näääääääääää inte nu igen! Hur lyckas min stora käft konstant trassla till det. Har varit en kaos artad resa genom livet. Har antagligen fåt alla diagnoser man kan få. Snacka om att man blir vilsen i pannkakan. Sista besöket på huset som gud glömde. Hyperaktiv sönder stressad kan inte vara stilla kan inte sita stil. Domen en parodi en tragedi utan like vet inte om jag ska skratta eller gråta. I don't like the drugs but the drugs like me! Så då var man helt plötsligt drog påverkat. Jag en NARKOMAN! Vem fan behöver droger för att fara runt som en hyperaktiv kanin på amfetamin. Åter hämtning får villa! Speedad och hyperactiv. Chokar psykologen. Det där med impuls kontroll. Here we go again! Hör orden bipolär skakar på huvudet en ny. Söka leta information jakten efter den eviga frågan! Jag måste sluta jaga svar efter något som är så uppenbart och tydligt. Men så djävla svårt att släppa greppet om. Jag har jagat och sökt svar hela mitt liv. Ett evigt sökandet, letande efter något jag aldrig haft en saknat en tomhet. Damn fuck this shit complex trauma,bipolar And Autism That's me the real me! Dags att sluta söka och börja leva!
The psychologist stares I see how she studies and observes me. I feel her stare I see how she thinks. I smile to myself and think welcome in. Welcome to the madness step straight in! You opened the lid to pandora's box. Here come all the emotions at once. Everything that goes around in my overactive brain. There is no stop no end!. I cant stop it, I can not control it! It becomes like a hurricane of words and emotions Anxiety, fear, anger, frustration and despair. No red thread no order complete CHAOS! It bounces in all directions at once. First stop! A short pause and icy silence. Do you get flashbacks? WHAT! Then I hear the words PTSD. Noooooooooooooooo! Not again! How do I constantly manage to mess everything up. This has been a chaotic journey through life. Probably got all the diagnoses you can get. Talk about rubbing salt in my wounds! Last visit to the house that god forgot. Hyperactive supper stressed could not be stil unable to sit. Judgment a parody a tragedy, I don't know if i should laugh or cry. i don't like the drugs the drugs like me! All of a sudden I'm a drug addict and high as hell. What I AM ADDICTED! It begins again misunderstood and judged in advance. Who the hell needs drugs To roam around like a hyperactive rabbit on amphetamines. Recovery must rest! Spiked and hyperactive. Shock the psychologist again. No impulse control. Here we go again! I hear the words bipolar I shake my head a new one. I have to stop chasing answers for something that is so obvious and clear. But it's so damn hard to let go. I have been hunting and searching for answers all my life. An eternal search, looking for an answer to why I never felt safe or secure The feeling that something was missing. Damn fuck this shit complex trauma bipolar. And Autism That's me the real me! Time to stop searching and start living!
