Så arg på mig själv!

Så arg på mig själv! Så besviken och uppgiven får inget gjort inget funkar. Allt har fallit samman alla murrar har rasat. Ett stort svart hål så djupt och tomt en isande kyla har bitit sig fast. Min tryga och säkra plats har blivit min värsta mardröm. En cell ett fängelse en ödslig och övergiven plats. En plats jag inte längre kan kalla ett hem. 

Jag Kan Inte Jag Måste!

Jag kan inte jag måste! Det här ingen lek inget spel. 

Jag måste börja jag måste sluta. Jag måste öppna jag måste stänga. 

Jag måste stanna kvar jag måste lämna allt. Jag behöver någon jag behöver ingen!

Jag behöver allt jag behöver ingenting! Jag har älskat jag har hatat. 

Nu har jag sagt allt men ändå ingenting öppnat allt och stängt allt.

Jag har gjort allt om och om igen. Jag måste men kan inte Jag vet inte hur!

Har aldrig lärt mig. Inga redskap ingen kunskap inget tålamod. 

Konstant rastlös rusande igenom livet,  Så många måsten så meningslösa obetydliga. 

Så krävande så slukande dom tar allt och ger inget tillbaks. 

Bara en djävla massa måsten som aldrig tar slut.

Hur gör man hur bär man sig åt?

Hur gör man allt värkar så lät. Man ser andra ser hur dom beter sig hur dom gör. Försöker förstå försöker fata hur allt ska vara hur allt ska funka. Men inget stämmer inget passar in eller funkar. Så vilsen i en främmande värld där jag inte passar in. Försöker kopiera ändra beteende och mönster. Foga och forma om anpassa och återskapa . Försöker förstå alla spelregler. Försöker förstå hur andra tänker hur dom lyckas leva ett liv utan att leva. Hur gör man hur bär man sig åt? Hur följer man en rak linje. Hur stänger man ner hur stänger man av? Hur blir man en mänsklig robot en maskin i ett system som inte funkar. Hur blir man en del av ett samhälle där man inte passar in. Hur stannar man upp hur står man still. Allt värkar så enkelt och okomplicerat i en värld ful av mänskliga robotar formade och fostrade att leva som maskiner. Styrda programmerade av ett system ett samhälle som slukar och äter människor. 

Finns inget stop inget slut!

Jag vill inte vara här längre! Det finns inget kvar så tomt så kallt så ensamt övergivet. Bara tomhet tystnad ett eko av ett förbrukat och bortkastat liv. En förlorad kamp en strid utan vinare. Dagar som blev till år. Jag vill inte längre jag orkar inte. Har inget kvar så tom osynlig och vilsen. Så många sår så många sömnlösa nätter. En härdsmälta av känslor så intensiva förödande finns inget stop inget slut. Jag vill inte mer jag står inte ut jag måste få allt att ta slut!

En Månad!

En månad! Saknad tomhet ensam och vilsen. Allt har rasat fallit sönder. Ingen struktur ingen ordning. Inget funkar inget hjälper. känslan av hopplöshet uppgivenhet har tagit greppet och vägrar släpa taget. Tankar drömmar allt bara snurrar en ständig oro växande panik. Kan inte sova  får ingen ro ständig beredskap en skenande ångest. En månad utan för rummet där ljuset dog ut!

En illusion av ett perfekt liv!

Rädslan för att göra samma misstag igen! Att upprepa samma mönster gå samma väg. En linje ett spår som aldrig lett någonstans. Jag öppnar upp kastar mig handlöst in utan att tänka. Jag jagar något någon. En känsla en dröm en bild av ett perfekt liv. En falsk illusion av trygghet och tillit. En bild så falsk så skev och snedvriden. En mardröm som aldrig tar slut en cirkel så sluten och stängd. Fångad och instängd i en illusion av ett perfekt liv! 

Jag ville aldrig vara någon annan!

Jag ville aldrig vara någon annan en mig själv! Men på vägen förlorade jag bit för bit. Jag tappade tron glädjen hoppet jag tappade allt och förlorade allt. Jag svek mig själv offrade min vilja mitt liv. Jag stängde ner stängde av förnedrade och misshandlade. Jag gav upp jag offrade mig själv jag krossade min personlighet. Stängde in mina känslor mina tankar alla mina drömmar. Jag slutade att vara slutade existera jag slutade leva.  Jag gav upp mitt eget liv jag offrade allt. Jag satte mitt liv i andras händer lät andra styra och ställa. Jag fastnade i en roll en karaktär i ett spel jag inte ville spela i ett liv jag inte ville leva. 

Det är så enkelt att falla!

Det är så enkelt att falla så enkelt att stänga av. Trycka ner allt och svälja, maskera och dölja. Bygga upp murar låsa ut och stänga alla dörrar. Kontrollera och styra alla känslor alla impulser ångesten paniken rastlösheten. Så enkelt att bara lämna allt och ge upp. Försvinna in i skuggorna och bli osynlig igen. Bakom alla murrar och låsta dörrar börjar allt igen! 

Jag går ner på knä knyter mina händer och ber!

Vem ska jag spela vem ska jag vara. Vad ska jag säga vad ska jag göra. Det tickar det dunkar det kryper närmare. Jag går ner på knä knyter mina händer och ber! Jag läger mig ner sparkar och slår. Jag skriker jag gråter. Jag vet varken ut eller in. Vill bara lämna allt försvinna komma bort från hela skiten. För mycket för många det sliter det drar. Jag får ingen ordning inget lugn ingen villa. Dom är över allt dom jagar mig dom förföljer mig. 

Två vägar två val!

Två vägar två val stanna eller gå! Ska jag springa, fly eller stanna och kämpa. Allt är så nära men ändå så långt här i från. Jag når aldrig fram jag kommer aldrig dit. Så uttråkad så uppgiven och tom. Jag vet inte längre varför jag försöker varför jag kämpar. När det ändå inte leder mig någon stans. Jag sitter fast jag står stil. Jag orkar inte jag står inte ut. Måste få allt att ta slut. Dags att välja den väg jag vill vandra på. Den välbekanta enkla och säkra den enda väg  jag vandrat på. Där ingen kan såra eller röra mig där jag är fri och osårbar. En ensam väg så trygg och välbekant. It's my way! 

Inget kvar!

Tröttheten siter i mitt hjärta min själ! Så tröt på allt alla krav all måsten. Tröt på vården försäkringskassan. Trött på att konstant känna mig jagad missförstod missanpassad. Stoppad i ett fack. Jag är en människa inget papper inget dokument. Jag lever jag andas men ni kväver mig tar min ork tar min energi förbrukar mitt liv. Ni tar min framtid ni tar min  längtan mina drömmar.  Ni krossar mig bit för bit! Ni dränerar och tömmer mig ni slukar allt och lämnar inget kvar. 

En fot framför den andra!

En fot framför den andra! Hur svårt ska det vara. En sak i taget en dröm en önskan. Fokus kontroll Försöker konstant hitta något som får mig att stana upp andas, tänka. 100 tankar 100 ideer 100 saker att ta tag i 100 saker att göra. Fuck this shit! Det växer blir bara mer och mer. Du ska hit du ska dit! Vara här och där över allt på en och samma gång. Ingenstans är där jag är! Ingenstans är ditt jag är på väg. Platser miljöer där jag över huvud taget inte vill vara. Inget som lugnar inget som stimulerar. Måsten över allt! Gör det gör så. säg inte så tänk inte så. Sit stilla konsentrera dig.Dammmmmmmm! Allt som jag inte kan allt som alldrig funkat! Allt jag ständigt hör det eviga tjatet alla upprepningar. Kan du inte sitta var lugn andas. Hur mår du hur är det vad tänker du vad känner du. Idiotiska korkade frågor om och om igen. Hur svårt ska det var ett steg i taget en dag i taget fokus kontroll rutiner upprepa gör om. En fot framför den andra så enkelt men ändå så svårt så omöjligt så obegripligt 

Don't pray for me!

Rakblad i min hals! Spikar i mitt huvud tusen nålar i min kropp. 

Skakningar ilningar en ständig värk. Utslagen förlamad vilsen och räd.

Blödande ögon öppna sår! Så fysiskt utmattad nerbruten och svag.
Kan inte mer en håla andan och be. Don't pray for me!

3 veckor en evighet!

Tre veckor en evighet! En utdragen och plågsam process. En oro som aldrig släpper. Tankar och känslor som aldrig avtar. Så många ? inga svar bara en isande tystnad. Så olidligt smärtsamt att inte veta. Att inte vara en del att inte över huvud taget finnas. Känslan av hopplöshet en förlorad trygghet. En bristande tillit och tro. Skriken har tystnad ekona har av tagit. Men smärtan rädslan paniken och ångesten! Ligger ständigt och bubblar under ytan. Där varje andetag varje rörelse varje ljud. Kan trigga i gång en kedjereaktion. En känslomässig explosion som slår så hårt och brutalt. Där allt kommer på en och samma gång en miljon tankar en miljon känslor. Kan inte sortera kan inte filtrera eller bearbeta. Bara kaos och mera kaos! En svallvåg av allt känslor på en och samma djävla gång. Tre veckor en evig mardröm som aldrig tar slut!

Jag är precis som du!

Jag är precis som du! Föd till att förlora vilsen i en värld där jag inte passar in. Dömd att leva ett liv på utsidan. Passa in smälta in. Vara en i mängden. En robot en maskin. En kopia. Vara en av all andra. Vandra i detta enkel riktade spår utan framtid och utan glädje. En grå skugga en osynlig dyster gestalt. I en värld där igen ser eller förstår. En kall och vilsen värld så inrutat så tråkig och trist. Där ingen stannar upp andas inge hör eller ser. Där alla rusar igenom livet.  En jakten på något så meningslöst och obetydligt. Där nyhetens behag av att äga och ha styr! Tvånget av att köpa sig lycklig. Alltid på jakt efter the next big thing! Att sälja en falsk och skev bild av ett perfekt liv. En kall och hård värld så blind så tom så missvisande. Där pengar styr. En utsida där jag inte passar in. En värld ett liv en utsida där jag inte vill leva. Jag är ingen robot jag är ingen maskin. Jag är en människa föd att till att vara fri! Jag är precis som du!

Välkommen in!

Hej kan du se mig! Hej Kan du höra mig. Hej förstår du mig! 

Hej och välkommen in välkommen till din värsta mardröm. 

Välkommen till galenskapen välkommen till mitt privata lilla helvete. 

Välkommen till min värld mitt liv. Välkommen till insidan där allt flyter där allt svävar. 

Där inget stannar upp eller tar slut. Välkommen in!

I'm half the man i used to be!

Första staplande steget! Morgon igen benen skakar bristande balans. En tom och utmatat kropp ögon som inte ser. Ett huvud som dundrar och far. Ingen balans ingen koordination. Så tömd och dränerad ingen ork eller energi. Varje staplande steg varje andetag tömmer mig. Så fysiskt svag misshandlad och ner bruten. En kropp som inte längre bär. Det här är inte jag inte den jag var inte den jag vill vara.  I'm half the man i used to be!

Här under ytan!

Här under ytan! Här i det dolda bakom all karaktärer och kopior. Bakom alla stängda dörrar bakom. alla inlärda och repeterade repliker. Här under ytan dold och instängd bakom alla masker.  Ett falskt  spel en charader. Omringad av en miljon ansikten stirrande och dömande blickar Här under ytan lever jag instängd och isolerad i mig själv.

Jag tynar sakta bort!

Jag försöker dag ut och dag in!

Bryta mönster göra om göra rät. Vad är rät och vad är fel. 

Var börjar man  hur gör man det hur försöker man ens

När allt ändå faller samman. Ingen sömn inga rutiner. 

Dagarna blir längre dom tar aldrig slut. Jag får ingen sömn ingen vila

Inget funkar allt blir fel. jag krasar och går sönder

Jag tynar sakta bort och försvinner. 

Jag är inte!

Jag är inte! Jag har aldrig varit. Jag kommer aldrig att bli. Så upprepa inte tjata inte fråga inte Idiotiska frågor om och om igen. . Så fråga inte om jag är okej fråga inte om jag mår bra. För Jag siter fast i en spiral. Fångad i en cirkel en evig lopp. Ett spel utan regler där tärningen är kastad. Jag är bara en bricka en utbytbar pjäs. Men jag är inte har aldrig varit kommer aldrig att bli SUICIDAL!

Jag siter fast!

Allt jag hör är tomma ord vita lögner löften som ständigt sviks. Ord utan mening utan betydelse. kalla missvisande och sårande. Ord som minimerar och kränker mig! Jag stänger av! Jag vill inte höra mer. Jag orkar inte längre jag vägrar lyssna. Jag har tappat tron inget hopp ingen glädje bara tomhet. Jag siter fast i ett liv av falska ord och falska löften. En liv där orden har tappat sin mening sin betydelse.




  

Jag får det inte att sluta!

Jag får det inte att sluta det tar aldrig stop. Det finns inget början inget slut! En ond cirkel en skenande karusell. Fångad i en spiral ett svart hål som slukar allt i sin väg. Så djupt så skrämmande.
Så verkligt. Så många dagar har flugit förbi! Så många år har passerat. Jag vet fortfarande inte vad som gick fel. Förstår fortfarande inte varför. Jag försöker öppna ögonen och se. Jag lyssnar jag hör observerar försöker ta in allt.  Men det går inte in det vägrar fastna. Jag förstår fortfarande inte varför! 

Det har tagit över!

Det har tagit över! Värken andnöden det dunkande huvudet. Jag skakar jag fryser kan inte svälja kan inte andas. Det hugger och sticker en isande smärta skär i genom kroppen. En känsla av hopplöshet en stigande oro för morgondagen. Det siter fast det har tagit över!

Om du ser ner på mig!

Om du ser ner på mig! Förklara varför allt gick så fel. Ge mig ett tecken ge mig någonting. Ge mig styrkan sudda bort all rädsla. Ge mig värmen glädjen låt mig få leva. Om du ser mig om du hör mig. Släpp greppet släpp taget. Låt mig ta steget låt mig gå vidare! Ge mig frid ge mig tid att läcka. Om du ser mig om du förstår mig. Låt mig se ljuset låt mig våga älska igen! 

Är jag vaken eller sover jag?

Är jag vaken eller sover jag! 

Är allt en dröm! Alla tankar alla känslor. 

Alla röster som skriker alla bilder alla minen. 

Alla dagar all år! All smärta all ångest. 

En evig mardröm utan slut. 

Är jag vaken eller sover jag?

14 Daga 14 Näter!

                                           

Ensam och räd i en främmande säng. 

Ingen som ser ingen som hör eller förstår. 

Skenande ångest ett dunkande huvud ingen sömn. 

En plats så långt bort från allt. Ingen trygghet ingen glädje. 

Så tomt så skrämmande en isande kyla ett mörker så svart och dystert.

Isolerar ner bruten krossad det finns inget kvar. Ingen tillit inget hopp.

Ett hem som inte är ett hem där ingen ser eller förstår. 14 dagar och 14 nätter av tomhet. 

Ensamhet ett ensamt och ångest fyllt rum utan liv. En mörk och skrämmande plats. 

Där ligger han ensam och övergiven i en främmande säng!

BROKEN!

We are the broken souls! The shadows the broken and damaged ones! We are the wounded the invisible injured. We are the pure and innocent ones. We are the broken souls of a broken World.

Gör om och gör rätt!

Så räd för att tappa kontrollen! Så räd för att impulserna ska ta över. Räd för att förvärra allt göra allt värre. En evig kamp för att tygla allt som bubblar under ytan. All ilska allt frustration den vrede som bara växer och tar över. Alla känslor alla ord allt tankar jag vill få fram. Jag vill ställa mig upp skrika sparka och slå. Krossa deras skeva bild av verkligheten. Stampa dom sönder och samman. Krossa alla murar riva alla broar. Riva sönder elda upp förgöra förinta hela systemet. Slå en spik i deras kista begrava allt. Riva upp det igen och göra det om och om igen. Gör om och gör rätt!

FÖR DU ÄR INTE!

För du är inte! 

Så lova inte en morgondag. 

Säg inte att du förstår försök inte ens. 

Tomma ord utan mening så meningslösa så vilse ledande. 

Tomma blickar ögon som stirrar falska leenden. 

Charader ett spel en lek på liv och död. Så förödande så djupt rotad 

Ett frö så svart och förruttnat. En själ i lågor ett brinnande inferno. 

Ett hjärta så skadat och sönder trampat. 

Så lova inte en morgondag. För du är inte Jag!

LOVE POEM!

Ni är så underbara så förstående!

Ni lyssnar ni ser ni ger trygghet och värme.  

Ni ger ovillkorlig kärlek ni fångar mig när jag faller. 

Ni torkar mina tårar ni tröstar och stötar. 

Ni finns där i våt och tort ni sviker aldrig. 

Ni ser mig ni förstår mig. FUCK THIS SHIT!

Alla lögner alla svek alla tomma ord alla svikna löften. 

Ni är så vackra, underbara så djävla förstående. 

Hjärtattack!

Det hugger det sticker! Det stretar och drar jag skakar jag fryser. Det pulser det skenar. Det slår dubbla slag. Ett hjärta som brister ett blödande sår. Ett hugg i bröstet en kniv i  hjärta en krossad själ. Varje dag kryper den närmare. Jag kan känna den komma smygande redo att slå till en Hjärtattack! Det hugger det sticker!

Rummet som gud glömde!

Skuggorna förföljer mig! Jag hör fotsteg jag ser siluetter. 

Dom jagar mig plågar mig sliter mitt hjärta i miljoner bitar. 

Jag hör hans viskningar hans skrik på hjälp ingen hör ingen ser.

Ingen som lyssnar eller förstår. Jag känner hans rädsla hans ångest. 

Så hjälplös så övergiven. Jag skriker jag gråter men inget lindrar smärtan. 

Så outhärdligt! Ett lidande som aldrig tar slut. Ett rum utan liv så tomt och övergivet. 

Rummet som gud glömde!

THE VIRUS!

Vandrar runt utan mål utan framtid! Ser världen utan för stanna upp. Se skrämda rädda människor. Undvikande tomma kalla blickar. Gator så lugna och fridfulla en underbar tystnad. är som hela världen sakta stannat upp tagit paus. En vårflod som slår hårt brutalt ingen skonas ingen går säker. En värld som slår tillback en domino effekt en kedjereaktion. Finns inget skydd ingenstans att fly! En värld i lågor ett brinnande inferno. En osynlig och dödlig fiende ett virus som inte går att stoppa. The Walking dead blev till slut en verklighet. 

Blickar ! What the fuck is wrong whit me?

Psykologen stirrar jag känner hennes blickar. Jag ser hur hon tänker jag ser hur det snurrar. Små ler för mig själv tänker välkommen in! Du öppnade ventilen du gläntade på dörren. Så nu kommer orden alla minne alla tankar allt som far runt i min överaktiva hjärna. Allt på en och samma gång. Det finns inget stop inget slut. Kan inte hindra det inte styra det. Blir som en sval våg av ord ångest, känslor rädsla. förtvivlan och uppgivenhet. Ingen rödtråd ingen ordning fullständig KAOS! Det stutsar det far det skenar åt alla håll och kanter. Första stopet! En kort paus en isande tystnad. FÅR DU FLASHBACKS WHAT! Sen hör man orden PTSD. Näääääääääää inte nu igen! Hur lyckas min stora käft konstant trassla till det. Har varit en kaos artad resa genom livet. Har antagligen fåt alla diagnoser man kan få. Snacka om att man blir vilsen i pannkakan. Sista besöket på huset som gud glömde. Hyperaktiv sönder stressad kan inte vara stilla kan inte sita stil. Domen en parodi en tragedi utan like vet inte om jag ska skratta eller gråta. I don't like the drugs but the drugs like me! Så då var man helt plötsligt drog påverkat. Jag en NARKOMAN! Vem fan behöver droger för att fara runt som en hyperaktiv kanin på amfetamin. Åter hämtning får villa! Speedad och hyperactiv. Chokar psykologen. Det där med impuls kontroll. Here we go again! Hör orden bipolär skakar på huvudet en ny. Söka leta information jakten efter den eviga frågan! Jag måste sluta jaga svar efter något som är så uppenbart och tydligt. Men så djävla svårt att släppa greppet om. Jag har jagat och sökt svar hela mitt liv. Ett evigt sökandet, letande  efter något jag aldrig haft en saknat en tomhet. Damn fuck this shit complex trauma,bipolar And Autism That's me the real me! Dags att sluta söka och börja leva!

The psychologist stares I see how she studies and observes me. I feel her stare I see how she thinks. I smile to myself and think welcome in. Welcome to the madness step straight in! You opened the lid to pandora's box. Here come all the emotions at once. Everything that goes around in my overactive brain. There is no stop no end!. I cant stop it, I can not control it! It becomes like a hurricane of words and emotions Anxiety, fear, anger, frustration and despair. No red thread no order complete CHAOS! It bounces in all directions at once. First stop! A short pause and icy silence. Do you get flashbacks? WHAT! Then I hear the words PTSD. Noooooooooooooooo! Not again! How do I constantly manage to mess everything up. This has been a chaotic journey through life. Probably got all the diagnoses you can get. Talk about rubbing salt in my wounds! Last visit to the house that god forgot. Hyperactive supper stressed could not be stil unable to sit. Judgment a parody a tragedy, I don't know if i should laugh or cry. i don't like the drugs the drugs like me! All of a sudden I'm a drug addict and high as hell. What I AM ADDICTED! It begins again misunderstood and judged in advance. Who the hell needs drugs To roam around like a hyperactive rabbit on amphetamines. Recovery must rest! Spiked and hyperactive. Shock the psychologist again. No impulse control. Here we go again! I hear the words bipolar I shake my head a new one. I have to stop chasing answers for something that is so obvious and clear. But it's so damn hard to let go. I have been hunting and searching for answers all my life. An eternal search, looking for an answer to why I never felt safe or secure The feeling that something was missing. Damn fuck this shit complex trauma bipolar. And Autism That's me the real me! Time to stop searching and start living!

Dead Man's Letter!

Det svåraste är att acceptera inse och förstå. Hur stor skada denna resa har påverkat. Hur den har brutit ner förintat den jag en gång var. Att öppna ögonen och se det tomma skall den själs lösa figuren. En reflektion en spegelbild. Så tom så skrämmande och överväldigad. Så vilsen förvirrad. Den jag ser är inte jag. Jag ser en gammal sliten och dyster gestalt så tom och grå. Inga färger ingen värme. En glädjelös livlös en gestalt en levande död. Utan energi tömd på allt så tom och orkeslös. Så vilsen förvirrad så räd för framtiden. Måste försöka acceptera allt! Ta in allt bearbeta anpassa. mina dagar mitt liv efter denna förödande resa. Inse att jag inte längre kan springa runt och dansa i regnet jaga fjärilar. Vara en virvelvind en orkan. Stormen är över batteriet är tömt bränslet är slut. Det kommer aldrig fyllas aldrig bli helt eller fullt igen. Jag måste lära mig leva efter helt nya spelregler anpassa min vardag. En balans gång mellan ork och villa. Hur accepterar man hur förstår man hur går man vidare. Hur släpper man bilden av sig själv den man var den som aldrig stannade upp. Full av ork, energi ett yrväder utan stop. Till den vandrande döda! En energi lösa person utan ork så tom tömd på allt. Ingen ork ingen energi ett tomt skal. Jag vill bara veta, försöka att förstå. Att drömmen är krossad!  Hur accepterar man hur förstår man att inget någonsin kommer att bli som för.