Vad varför hur ! Så räd sitter fortfarande kvar instängd i en garderob. Hör fortfarande skriken slagen.
Varför är jag räd för att släpa in någon räd för närhet och ömhet. Vågar inte öppna mig vågar inte släpa ut allt. Stänger in alla känslor alla tankar. Stänger ut allt och alla. Så räd så vilsen. Så har jag vandrat runt i skuggorna glidit för bi som en varmsommar bris. Konstant på flykt från mig själv. Vad söker jag vad letar jag efter vad är det jag saknar. Varför känner jag mig så tom och ensam. Vad är det som ständigt hindrar mig från att ta det där lilla steget. Bara ett kliv så skrämmande gång på gång står jag där ser på dörren. JAG VILL UT! krossa muren rymma från min cell som isolerar mig låser mig inne. Jag vill ut jag vill dansa i regnet. Liga i gräset dofta på blommorna. Känna vindens ljuva smekningar. Jag vill leva jag vill älska men så räd för att bli sårad igen. Denna djävla rädsla. Som låser mig inne och hindrar mig från att leva. Jag är vilsen fortfarande inlåst i den garderoben jag satt ensam och räd som barn.
SKÖNT ATT SKRIVA AV SIG! ÄVEN OM DET BARA ÄR JAG SOM LÄSER OCH SER
SÅ FÅR JAG ENDÅ SLÄPA UT
ÄR JAG ENSAM ELLER FINNS DET FLER FINNS DET NÅGON DÄR?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar