Rädslan för det okända! Att inte veta inte förstå. Kan inte ta in allt kan inte fokusera. Hur tänker dom förstår dom inte ser dom inte. Så blinda att dom bara ser det dom vill se. dom ser inte all framsteg hur allt blir bättre dag för dag. Dom ser inte allt jobb allt slit. Alla tårar jag gråtit all smärta alla sorger. Alla upp gångar och fall. Gång på gång har jag fåt städa upp efter allas misstag och övertramp. Varje gång har jag fåt styra upp och lugna uppmuntra och trösta. Get honom allt det en bra förälder gör. Funnits där aldrig svikit eller övergett honom. Kämpat år efter år helt ensam inget stöd ingen hjälp. ingen förståelse. Jag är van ! Men han förtjänar inte att bli sviken och övergiven av allt och alla. Han har aldrig skadat eller sårat någon. Han valde aldrig att bli lämnad och övergiven från dom som alltid borde finnas där. Alla svek alla löften alla dessa ord utan mening. Ingen ser honom ingen förstår honom. han har AUTISM. Han mår bra han trivs han är inte ensam. Han lever han mår bra. Han blir inte missköt. Jag låser honom inte inne. Se honom förstå honom älska honom ge honom trygghet tillit rätt förståelse. Det stöd och hjälp han behöver. Inte det här djävla skiten som händer nu. Ta inte hans liv rädda det.
Look behind my autistic problematic Then maybe you will see the real me !!
Leta i den här bloggen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
RIght now!
What the hell !
Who is that staring at me Blood red eyes a soulless smile so familiar!! So twisted and tormented I see the fear, the scars, the smell of dec...
I am what i am!
-
Försvinn här i från! Vänd dig inte om titta inte tillbaks Gå bara gå! Se mig inte i ögonen prata inte Andas inte ens tänk inte ens tanken. ...
-
I need to find a new way I do not know how but I have to keep trying I'm the only one fighting for him trying to get his voice heard But...
-
When the words disappear When no one understands or sees When the struggle to survive is all that is left. Fear anxiety panic that only grow...
-
Jag tror jag är beroende av smärta! Jag minns inte sist jag kände värme eller glädje. Tystade och kvävda skratt. Instängda tårar isolerade...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar