Leta i den här bloggen

lördag 8 augusti 2020

Jag kan inte andas!



Jag gav upp! Jag lämnade allt jag orkade inte mer.

Jag fastnade i en mardröm som aldrig tog slut.

Jag blev åter igen det lilla skrämda barnet. Så osäker och räd

 Fast i en mörk labyrint! Vilsen i en spiral av ångest och panik.

Ett stort svart hav som slukade mig. Så isande så kallt

känslan av att kvävas drunkna inifrån. Så verklig så skrämmande.

Jag kan inte andas jag får ingen luft.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

RIght now!

What the hell !

Who is that staring at me Blood red eyes a soulless smile so familiar!! So twisted and tormented I see the fear, the scars, the smell of dec...

I am what i am!