En resan utan lyckligt slut!
En väg ingen vill vandra ensam.
Den dagen hon dog! förlorade jag den första biten av mitt hjärta.
En känslan så intensiv förödande en smärta som skar sig rakt igenom mig
Något i mig rasade sönder den dagen. Jag gick vilse i min egen sorg!
Jag led det gjorde ont det fanns inget slut på den inre lidandet.
Gråtande ögon Stirrande på rakbladet! Tårar som vägrade ta slut.
Jag skar mig själv Jag dränkte mig i alcohol för att lindra smärtan.
Det fanns ingen där! Bara jag flaskan och min dödsångesten!
Varför var hon tvungen att dö?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar